Asså blir så less på att folk är så profitionella på att dömma andra i sin omgivning. 
Som ett gammalt ordspråk lyder " Dömm inte boken efter omslaget"
Varför dömmer nästan alla efter omslaget?
Fast mer induviduellt, Som hon ser ut si och han ser ut så. Och det är inte acceptablet att vara si och så.
Vem bestämmer det?
Vem sätter gränser för vad som är rätt och fel?
Jag blir så less på att folk bara ska anta saker, Och jag vet att det är fler som tycker så också.
Men Ingen kan komma och säga att ditt sätt att vara är inte rätt. För alla är vi olika och ingen är varandra lik.
Varför ska man vara svartsjuk?
Vad är det som gör att andra blir svartsjuka och ska börja med att göra saker större än vad det är?
Är det för att man är osäker, eller för att man vill ha det som en annan har, men vet att det inte går?
Ahh jag vet inte. Men jag är less på att man ska vara svartsjuk på saker och ting.
Var nöjd med de som finns, Och de man har. Och börja att acceptera andra för de dem egentligen är.
Inte förens man har accepterat sig själv kan man börja acceptera andra.
Vem säger att killar inte kan umgås med tjejer och tvärt om utan att det är något speciellt?
Vem skapade svartsjukan, Och varför finns den?
Det är en bra fråga.
Men jag hoppas att alla som har någon och han/hon har kompisar som den ena kanske inte gillar så kan dem inte förbjuda varandra att umgås med sina vänner på ett vanligt vuxet sätt.
Åhh det är som att döma en bok. Blir så less på sådana saker.
Det har alltid varit så och kommer nog alltid att vara. Men varför inte försöka ändra på det, precis som att bryta trenden?
Jaa jag vet inte vad ni tycker; men jag tycker det är löjligt.

Inga anklaganden. Men detta händer då alltid mig och jag är trött på det.
Det finns i Hemma i skolan/jobbet på stan, Ja det finns över allt.
Så vad gör vi?
Vi bryter trenden!